Page 100 - Oppimisymparistojulkaisu III

98 Oppimis- ja toimintaympäristöjen kehittäminen III

Slöjdstigen - ett försök att skapa progression

Vid Vasa övningsskola har elever i åk 1–6 två timmar slöjd per vecka och i årskurs sju tre
timmar per vecka. Trots att slöjd är ett ämne i läroplanen, delas innehållet in i textilslöjd
(fi. tekstiilityö) och teknisk slöjd (fi. tekninen työ). Indelningen görs för att garantera att
eleverna får bekanta sig med så många olika material och teknologier som möjligt under
handledning av en lärare med expertis inom de två slöjdarterna. Det är trots allt få utbil-
dade lärare som har beredskap att undervisa både mjuka och hårda material, speciellt i de
högre årskurserna.

Textilslöjd innefattar bearbetning av mjuka material, stickning, virkning, vävning, sömnads-
teknik med mera. Teknisk slöjd innefattar i sin tur bearbetning av hårda material såsom
trä, metall och plaster. Traditionellt har också teknologibetonat innehåll såsom elektronik,
CNC-teknik och programmering ingått i teknisk slöjd. I årskurs åtta och nio är slöjd ett val-
bart ämne och då kan eleverna specialisera sig på antingen teknisk slöjd eller textilslöjd.
Eftersom innehållet och målsättningarna i läroplanen för slöjdens del är gemensamma för
både textilslöjd och teknisk slöjd har det fallit naturligt att de mer tekniskt intresserade
lärarna behandlat innehåll såsom datorassisterat ritande, laserskärning, 3D-printning, ro-
botik och programmering. För att alla elever i skolan skulle få ta del av dessa teknologier,
utvecklades en strategi hur de nya teknologierna introduceras för eleverna och hur elever-
na högre upp i årskurserna får fördjupa sitt kunnande. Nedan presenteras exempel på fem
olika projekt som alla elever får ta del av i slöjd från årskurserna tre till sju.

Varje projekt inleds med en fyrfältsmatris (oppijan nelikenttä) där slöjdprojektets centrala
målsättningar beskrivs. Matrisen har fyra olika delar: planeringsfärdigheter, kunskaper och
färdigheter i ämnet, ämnesberedskap och färdigheter att växa som människa. Planerings-
färdigheter innefattar målsättningar som berör elevens färdigheter att planera sitt slöjdar-
bete och beakta såväl estetiska som tekniska kvaliteter. Kunskaper och färdigheter i ämnet
beskriver sådana ämneskunskaper och färdigheter som behövs (och som eleven har mö-
jlighet att lära sig) i slöjdprojektet. En ämneskunskap kan vara till exempel att lära sig att
använda ett visst verktyg, material eller en viss teknik. Ämnesberedskap i sin tur beskriver
arbetsinriktade mål såsom att arbeta planenligt, långsiktigt och tryggt. Den sista fjärde-
delen, färdigheter att växa som människa, beskriver sådana färdigheter som tränas under
slöjdprojektet men som inte är direkt ämnesspecifika. Det kan handla om att utveckla ett
kritiskt förhållningssätt, att utveckla självkänslan och att reflektera över produkters livscy-
kel. Fyrfältsmatrisen är ursprungligen utvecklad av Riitta Huovila och Riitta Rautio från
Jyväskylän Yliopisto för att hjälpa lärare att formulera mångsidiga målsättningar för sina
slöjdprojekt. I våra exempel nedan använder vi fyrfältsmatrisen för att strukturera lärarens
och elevens tankeprocess genom att synliggöra de kunskaper, färdigheter och fostrande
mål som de enskilda projekten innefattar.